GLASBRUKET ROSDALA
Klicka på kartbilden!
Klicka på bilden!
NAMN FÖRSAMLING KOMMUN
Rosdala Nottebäck Uppvidinge
ANLAGT NEDLAGT STATUS
1895 Ingen uppgift I drift
DRIFTUPPEHÅLL INVENTERINGSDATUM KULTURHIST. VÄRDE
Ingen uppgift Ingen uppgift Mycket stort
KULTURHISTORISK KOMMENTAR
TEKNIKHISTORISKT VÄRDE
Rosdala är det enda glasbruk i Sverige som tillverkar lampglas och det enda bruk där man arbetar vid påle och tråg, dvs glasblåsarna står upp och blåser i formar, som hålls av formhållare. Av största värde är de över 5 000 formar som finns på Rosdala. Även sliperiet med slipkar och planverk i trä har stort värde.
Bruksmuseet med intakt bevarade byggnader, utrustning och fungerande lerkross är unikt.
BYGGNADSHISTORISKT VÄRDE
Inhägnat bruksområde med en mångfald av industribyggnader från sekelskifte till 1960-tal. Funktionsseparerade byggnader var vanligt vid alla bruk, innan man i mitten av 1900-talet försökte samla så många funktioner som möjligt under ett och samma tak.
SAMHÄLLELIGT VÄRDE
Litet stations- och industrisamhälle med välbevarad stationsmiljö och folkpark med mycket fint folkets hus, ritat av arkitekt Carl Kjellberg, Växjö, från 1936.
HISTORIK
Rosdala startade 1895, men gick dåligt de första åren. År 1900 tog konsul Fredrik Hey från Köpenhamn över ägandet och bruket var i dansk ägo till 1935. Därefter har produktionen uteslutande inriktats på lampglas. I dag ägs Rosdala av familjen Kroon. Till bruket hör förutom fabriksbyggnader även ett bruksmuseum, medan arbetarbostäderna avsålts. Hela glasbruksområdet är inhägnat, så som alla glasbruk var förr, med ett högt stängsel. Även utanför detta finns byggnader som är relaterade till glasbruket. Det är dels en lagerbyggnad för tegel och virke, som flyttats från det inhägnade området 1950, dels två transformatorstationer, som troligen även betjänar bostadsområdet utanför bruket.
BRUKET OCH SAMHÄLLET
VATTENKRAFT
Delar av bruket elektrifierades med en ångmaskin 1906. Sju år senare anslöt man sig till en kraftstation i Åkvarn.
JÄRNVÄG
Rosdala startade samtidigt med att den smalspåriga banan mellan Växjö och Klavreström öppnades och man fick drygt två kilometer till stationen i Klavreström. År 1902 förlängdes banan till Åseda och bruket fick samma år tillstånd att sända och motta gods vid Norrhults järnvägsstation. För transporterna mellan järnvägen och bruket hade man en öppen, hästdragen vagn, som finns kvar vid bruksmuseet. Denna vagn användes till 1950 då järnvägen ännu stod för nästan alla brukets transporter.
SAMHÄLLET
Rosdala glasbruk verkade samhällsbildande och när järnvägen förlängdes förbi bruket uppstod en liten bruks- och stationsort. I samhället hade Kooperativa Föreningen Star UPA en butik från 1913, som nu är nedlagd. Vidare finns en brandstation från 1930 och en folkpark med folkets hus, ritat av arkitekt Carl Kjellberg från Växjö 1936.
ARBETARBOSTÄDER
För att få kompetenta arbetare till bruket uppfördes 1900 tre arbetarkaserner, som fick namnet Tyskahusen då de beboddes av tyska glasarbetare. Varje hus inrymde fyra lägenheter om två rum och kök. År 1979 avsåldes de till Uppvidinge kommun, som lät riva ett av dem. År 1947 inköptes tre monterinsfärdiga hus från Sävsjöström. Två av dem (Berghem) beboddes av glasarbetare och innehöll två lägenheter om två rum och kök, medan det tredje användes som hyttmästarbostad. Husen uppfördes i nära anslutning till bruket. Numera är hyttmästarbostaden riven och de två glasarbetarbostäderna avsålda som privatbostäder.
Bruket köpte även in äldre befintliga hus, vilka använts som arbetarbostäder.
DISPONENTVILLA
Villa Rosdala uppfördes 1916 av brukets dåvarande ägare, konsul Fredrik Hey från Köpenhamn. Huset användes främst som sommarvilla och skall ha ritats av en dansk arkitekt. Byggnaden har aldrig tillhört bruket.
Detsamma gäller den byggnad som 1938 uppfördes av Oscar Nyrén, son till dåvarande disponenten och själv disponent 1949-54. Huset är uppfört i en herrgårdsimiterande stil med säteritak och stämmer väl med bilden av den tidens direktörs- och disponentbbostäder. Även inspektorbostaden uppfördes utan brukets medverkan.
ÖVRIGA HUS
Till bruket har tidvis hört två inköpta jordbruksfastigheter: Skallagården och Nöbbele gästgivargård, båda inköpta kring sekelskiftet och avsålda under 1970-talet.
BRUKSKONTOR
Ett första kontor uppfördes öster om bruket 1910. Huset ersattes 1957 och revs 1965. Det nya kontoret uppfördes inne på bruksområdet. Det är en tegelbyggnad med brandsäkert arkiv i källaren.
GLASBUTIK
Glasbutiken är inrymd i fd lådverkstaden.
GLASPRODUKTER
Under brukets första 30 år gjordes försök med de flesta glassorter, bl a slipat hushållsglas, honungsburkar och termosglas innan man specialiserade sig på lampglas.
Rosdala, som är landets enda bruk med tillverkning av lampglas, har en unik samling av formar. Dels har alla egna sparats, dels har man köpt in från nedlagda belysningsglasbruk som Fåglavik, Flygsfors och Engshyttan. Det finns mellan 5 000 och 7 000 formar och dessutom mallar och ritningar till nästan alla tillverkade formar. Därmed kan Rosdala nytillverka i princip allt äldre svenskt lampglas.
FORMGIVARE
Bruket har bara haft en anstäld formgivare, Olle Lindblom 1943-77.

Sök glasbruk Senast ändrad: 2004.07.29 Upp